Babbel Logo

Bland spöken och gastar: Hur man hedrar de döda världen över

Megan är del av PR-teamet sedan i somras. I den här artikeln tänker hon tillbaka på några Halloweentraditioner från sin barndom på den engelska landsbygden i Somerset, och beskriver några traditioner som hennes internationella kollegor på Babbel har berättat om. “Tusenåriga skuggor vaknar på nytt ur vilan sin. Röster och viskningar i träden, ikväll är […]
Comment fête-t-on Halloween et les morts dans le monde ?

Megan är del av PR-teamet sedan i somras. I den här artikeln tänker hon tillbaka på några Halloweentraditioner från sin barndom på den engelska landsbygden i Somerset, och beskriver några traditioner som hennes internationella kollegor på Babbel har berättat om.

“Tusenåriga skuggor vaknar på nytt ur vilan sin. Röster och viskningar i träden, ikväll är Halloween

Dexter Kozen (fritt översatt)

 

Gastar och häxor, fladdermöss och svarta katter, bus, godis och pumpor: det är säsong för Halloween! ”Hallow’s Eve” är en högtid för de döda och har sitt ursprung i den forntida keltiska högtid Samhain (som kan ha firats ända sedan 3350 – 2800 f.Kr.). Kelterna trodde att de döda skulle återvända till jorden på kvällen den 31 oktober. I tusentals år har människor samlats för att tända brasor, utföra ritualer och fira, i hopp om att blidka onda andar och skydda sina familjer under vintern.

Storbritannien, Halloween, Kalan Gwav i Cornwall, Calan Gaeaf i Wales, och Old Sauin eller Hop-tu-Naa på Isle of Man

På 800-talet e.Kr. förändrades den hedniska ritualen Samhain i samband med kristendomens utbredning, då den slogs samman med alla helgons dag. Samhain blev till Hallows’ Day, Hallowmas, Feast of all Saints, eller Solemnity of All Saints. Kvällen före blev alltså till Hallows’ Eve … Halloween … den katolska dagen för att reflektera över helvetet och att sörja förlorade själar.

Varje år smyger små spöken och häxor kring husen och knackar dörr och frågar efter godis. Men visste du att spökdräkterna började användas som en förklädnad som kelterna tog på sig för att lura onda andar? ”Bus eller godis” kallades ”souling”, ”mumming”, eller ”guising” i Skottland. På alla själars afton brukade de fattiga be de rika om ett bakverk kallat ”Soul Cake”. Familjer brukade stanna uppe sent för att äta kakan tillsammans och be för att tända ljus skulle blidka de återvändande från andra sidan.

Så sent som på 1950-talet skar barn ut ”punkies” – stora rödbetor (eller rovor i Skottland). De brukade bära runt på sina verk när de besökte andras hem, sjöng ”Punkie Night Song” och erbjöd böner i utbyte mot kakor eller pengar.

Visste du? I Derry, Nordirland, anordnas Storbritanniens största Halloweenfirande, med gatukarnevaler, brasor, fyrverkerier, och en rejäl middag bestående av Colcannon (kål och potatismos) och Barmbrack (fruktkaka).

Mexiko, Día de los Muertos (“de dödas dag“)

Den mexikanska festivalen för de döda är en av världens mest kända festivaler. Festivalen har sitt ursprung i den två månader långa aztekiska festivalen för att offra mat, alkohol, blommor och keramik till gudinnan Mictecacihuatl, eller ”de dödas dam”, för att fira skörden och hedra de döda. I dag är Día de los Muertos en blandning av den aztekiska festivalen och de katolska traditionerna som de spanska erövrarna förde med sig.

Från 31 oktober till 2 november fylls hemmen av färger och altare dekorerade med fotografier, blommor, drycker och mat. Blommornas korta livslängd symboliserar livets korthet, medan färgglada girlander, serpentiner och silkespapper symboliserar livets energi och glädje. Förutom det utsmyckade altaret placerar familjer också en tvättkorg med tvål för de döda att tvätta sig efter deras långa resa, och tänder rökelse för att leda dem hem. På festivalens sista dag träffas släktingar för en picknick på kyrkogården, med tequila och ett Mariachi-band!

Visste du? Mexikanska gatuparader är bland de mest upplyftande och livliga festerna i världen. Ofta bärs en levande person i en kista genom gatorna medan försäljare kastar blommor och frukt in i kistan.

Kina, 盂蘭節 Yulan eller Zhonggyuan (“de hungriga spökenas festival”)

Taoistiska och buddhistiska kulturer firar 盂蘭節 (de hungriga spökenas festival). På den femtonde natten i den sjunde månaden (spökmånaden), tror man att helvetets portar öppnas och att döda andar far runt över jorden under ett dygn och letar efter mat och tröst. Dessa andar är ”pretas” – illvilliga själar som dött i en olycka, inte har begravts eller aldrig gått igenom ritualen för att skickas vidare till andra sidan. De har långa nållika halsar, eftersom deras familjer inte har lämnat någon mat till dem vid graven. Samtidigt som ”pretas” återvänder också ”goda spöken”. För att blidka de goda andarna bränner familjer s.k. spökpengar och rökelse och lagar en ordentlig festmåltid, där några stolar vid bordet lämnas tomma åt andarna.

Visste du? Fjorton dagar efter festivalen sätter familjer ut lotusformade lyktor på floder eller till havs för att leda de förlorade själarna till nästa liv. När lyktorna slocknar, har de döda gått vidare.

Japan, 于蘭盆會 Obon Festival (“Lyktornas festival”)

Obon, Matsuri eller Urabon-festivalen, Lyktornas festival, eller 于蘭盆會, sanskrit för ”att hänga uppochner”, är den japanska festivalen för att lindra de dödas lidande. Obon börjar på den femtonde dagen i den sjunde månaden, när döda förfäder återvänder till de levandes värld. Familjer ordnar en fest, och när solen går ner tänder de papplyktor utomhus för att leda andarna hem. På festivalens sista dag kastas lyktorna ut i havet och stora brasor tänds. Brasorna och lyktorna leder andarna tillbaka till livet efter detta till nästa år.

Visste du? I den gamla historien om Maha Maudgalyayana (Mokuren), besökte en lärjunge till Buddha sin avlidna mor på andra sidan. I ett förtvivlat försök att befria henne från limbot mellan livet och döden dansade han Bon Odori och lyckades därmed hjälpa sin mor att nå nästa liv. I dag dansar japanska familjer Bon Odori för att försäkra sig om att deras släktingar går vidare.

Nepal, गाई जात्रा Gai Jatra (“Kofestivalen”)

Kons festival dyrkar Yamaraj, guden med makt över liv och död. Firandet äger rum på den första dagen av de två mörka veckorna, Gunla, enligt månkalendern (dvs. någon gång i augusti eller september). Alla familjer som har förlorat en släkting under det gångna året vandrar genom gatorna med en ko vid sin sida. Kon, som är helig inom hinduismen, tros hjälpa de döda att färdas upp till himlen.

Gai Jatra-paraden tog sin början när Nepals kung förlorade sin son. Desperat över att få sin upprörda fru att le igen, bad kungen sitt folk att klä sig i utsmyckade masker och berätta roliga historier. När drottningen såg dem log hon igen. I dag fortsätter dräkter och färger att vara centrala delar av Gai Jatra.

Visste du? Om man inte får tag på en ko går det också bra med en ung pojke i kodräkt.

Indien, पितृ पक्ष  Pitru Paksha (“Förfädernas två veckor”)

Pitru Paksha är en 16 dagar lång hinduisk festival som hedrar de döda (med massor av mat). Festivalen hålls den andra paksha av månvarvet, Bhadrapada (dvs. den första fullmånen i september), och fortsätter till och med nästa nymåne, Sarvapitri amavasya eller Pitru Amavasya. Den centrala ritualen är dödsriten, Shraddha eller Tarpan. Hinduer tror att de döda lever i Pitru-loka i tre generationer, ett rike mellan himmel och jord, tillsammans med Yama, de dödas gud. En son i familjen till den döda måste utföra Shraddha för att hjälpa sin förfader att komma till himlen. Sonen ber sin förfader att bosätta sig inuti en ring av kush (gräs) som han bär på sitt finger. Om förfadern är nöjd med framträdandet skänker han sonen hälsa, rikedom, kunskap, ett långt liv och moksha (frälsning).

Visste du? Festivalen måste innefatta Kheer (sött ris med mjölk), lapsi (en söt gröt gjord av vetekorn), ris, dal, guar (en ärtväxt) och en gul pumpa.

Dela: